Älskade barn
Känslor, hjärta och kärlek. Att känna så mycket är otroligt. Vår älskade barn, finaste ungen är världen.
Pappan är tillbaka på jobbet sen i måndags och vi kör solo här om dagarna. Vi tar det ganska lugnt och försöker göra något litet varje dag. Fokus ligger på att lillen ska må bra och att jag ska orka med. Späka mig och springa runt och göra helt ovettiga saker känns inte som prio nu. Utan njuta av det som är. Sitta och titta på kärleken som sover är inte en dum syssla. Eller ta en liten promenad i solskenet i vårt bostadsområde.
Victor var liten för tiden då han föddes, som de sa på BB. Därför tilläggsmatades han med ersättning på BB tills amningen skulle komma igång. Han hade inte råd att förlora många gram. Det första dygnet hade han även en värmesäng ordinerad, han var nedkyld när han kom ut. Amningen kom igång och han nekade ersättningen, vägrade den. I förra veckan var på BVC och han hade gått ner igen. Till rekordlåga 2530 gram. Jag fick en chock och grät tills tårarna tog slut. Vi fick börja att tvinga i Victor ersättning. Nu tar han den vackert själv. Jag kände mig som världens sämsta förälder. Skam - och skuldkänslorna kom som på posten. Den största prövningen hittills. Igår var vi på BVC igen, en vecka efter tårfallen och skuldkänslorna. Victor har fått upp 480 gram den senaste veckan och växt 1,5 cm på längden. Äntligen är han en 3 kg guldklimp ;)
Nu sparkar han av sig filten när han sover och kan somna utan en mössa på huvudet. Victor kan hålla värmen på egenhand bättre. Ett framsteg. Han skriker/gråter endast då han får vänta på mat för länge eller om vi inte fattar att det är blöjan han klagar på. När Victor är hungrig visar han det med att smacka med munnen eller stoppa in de små händerna, försöker oftast med båda samtidigt, i den lilla munnen.
Tack älskade Victor, att du är vårt otroligt älskade barn. Du är fantastisk vår älskade unge! :)
Pappan är tillbaka på jobbet sen i måndags och vi kör solo här om dagarna. Vi tar det ganska lugnt och försöker göra något litet varje dag. Fokus ligger på att lillen ska må bra och att jag ska orka med. Späka mig och springa runt och göra helt ovettiga saker känns inte som prio nu. Utan njuta av det som är. Sitta och titta på kärleken som sover är inte en dum syssla. Eller ta en liten promenad i solskenet i vårt bostadsområde.
Victor var liten för tiden då han föddes, som de sa på BB. Därför tilläggsmatades han med ersättning på BB tills amningen skulle komma igång. Han hade inte råd att förlora många gram. Det första dygnet hade han även en värmesäng ordinerad, han var nedkyld när han kom ut. Amningen kom igång och han nekade ersättningen, vägrade den. I förra veckan var på BVC och han hade gått ner igen. Till rekordlåga 2530 gram. Jag fick en chock och grät tills tårarna tog slut. Vi fick börja att tvinga i Victor ersättning. Nu tar han den vackert själv. Jag kände mig som världens sämsta förälder. Skam - och skuldkänslorna kom som på posten. Den största prövningen hittills. Igår var vi på BVC igen, en vecka efter tårfallen och skuldkänslorna. Victor har fått upp 480 gram den senaste veckan och växt 1,5 cm på längden. Äntligen är han en 3 kg guldklimp ;)
Nu sparkar han av sig filten när han sover och kan somna utan en mössa på huvudet. Victor kan hålla värmen på egenhand bättre. Ett framsteg. Han skriker/gråter endast då han får vänta på mat för länge eller om vi inte fattar att det är blöjan han klagar på. När Victor är hungrig visar han det med att smacka med munnen eller stoppa in de små händerna, försöker oftast med båda samtidigt, i den lilla munnen.
Tack älskade Victor, att du är vårt otroligt älskade barn. Du är fantastisk vår älskade unge! :)
Kommentarer
Postat av: Malin
Vad skönt att det ordnade sig så snabbt för er med maten ändå. =) Jag har äntligen smått börjat kunna njuta av att ha barn, men det har tagit lång tid. Den första tiden hemma grinade jag varje dag för allt som bara var så fel jämfört med den förväntan man hade. Men nu har jag börjat acceptera saker som de är. Ha det så bra och myyyyys med Victor!! Skit i allt annat.
Postat av: Madde & Vilmer
Malin; Jag känner igen mig i det du säger. Nu äntligen har jag kommit in i livet som mamma och gör det mer och mer varje dag. Men det var väldigt tufft i början.
Postat av: Bea
Du är verkligen ingen dålig förälder! Hoppas den känslan har försvunnit nu!
Ser fram emot att få träffa er och er lilla guldklimp! Men misstänker att det kommer få vänta till sommaren eller i alla fall senare i vår...
Trackback
