bebisimagen

Vinn en Comfort Carrier från BabyBjörn

Försäkringskassan, de är roliga. Jag börjar tycka att de är humoristiska. Eller dumma i huvudet. Eller bara så jävla fyrkantiga. Eller ja, jag hade extremt otur när jag var sjukskriven med dem, tills de väl tog ett beslut.

Eftersom att min sambo tillika pappan till bebis är egen företagare och därmed delägare i ett aktiebolag. Vi fick fel papper hemskickade 3 gånger innan vi fick rätt, då vi skulle anmäla hans SGI. Så skickade vi in papperna långt innan Victor föddes för att det skulle funka och gå smärtfritt. Med min erfarenhet av FK går saker sällan smärtfritt. Idag ringde jag till FK, mitt föräldrarpenning är klar och betalas ut på fredag. Tack (för att ni är kompetenta för att fixa en sak rätt, i rätt tid)!

Sambons ärende kring hans SGI är överlämnat till en specialist på Försäkringskassan. Orden delägare i aktiebolag, skulle aldrig ha skrivits på papperna, känns det som nu i efterhand. Jag vet inte om myndigheterna tror att man skriver en siffra på papperna, men tar ut en helt annan i lön, som egen. Hans SGI är lika lätt att beräkna som alla andras. Så sambons föräldrardagar kan vi ju hoppas på att få lagom tills Victor blir 3 månader.

Jag har sagt det förut, och kommer troligtvis säga det igen, om man är egen företagare ska man tydligen få lida för det. Inget är enkelt utan allt måste vara svårare och mer komplicerat och helst ska man få bitcha sig fram för att få rätt papper att skriva på. Regeringen vill ha fler företag, men tydligen inte göra något att underlätta för dem.

Känslor, hjärta och kärlek. Att känna så mycket är otroligt. Vår älskade barn, finaste ungen är världen.

Pappan är tillbaka på jobbet sen i måndags och vi kör solo här om dagarna. Vi tar det ganska lugnt och försöker göra något litet varje dag. Fokus ligger på att lillen ska må bra och att jag ska orka med. Späka mig och springa runt och göra helt ovettiga saker känns inte som prio nu. Utan njuta av det som är. Sitta och titta på kärleken som sover är inte en dum syssla. Eller ta en liten promenad i solskenet i vårt bostadsområde.

Victor var liten för tiden då han föddes, som de sa på BB. Därför tilläggsmatades han med ersättning på BB tills amningen skulle komma igång. Han hade inte råd att förlora många gram. Det första dygnet hade han även en värmesäng ordinerad, han var nedkyld när han kom ut. Amningen kom igång och han nekade ersättningen, vägrade den. I förra veckan var på BVC och han hade gått ner igen. Till rekordlåga 2530 gram. Jag fick en chock och grät tills tårarna tog slut. Vi fick börja att tvinga i Victor ersättning. Nu tar han den vackert själv. Jag kände mig som världens sämsta förälder. Skam - och skuldkänslorna kom som på posten. Den största prövningen hittills. Igår var vi på BVC igen, en vecka efter tårfallen och skuldkänslorna. Victor har fått upp 480 gram den senaste veckan och växt 1,5 cm på längden. Äntligen är han en 3 kg guldklimp ;)

Nu sparkar han av sig filten när han sover och kan somna utan en mössa på huvudet. Victor kan hålla värmen på egenhand bättre. Ett framsteg. Han skriker/gråter endast då han får vänta på mat för länge eller om vi inte fattar att det är blöjan han klagar på. När Victor är hungrig visar han det med att smacka med munnen eller stoppa in de små händerna, försöker oftast med båda samtidigt, i den lilla munnen.

Tack älskade Victor, att du är vårt otroligt älskade barn. Du är fantastisk vår älskade unge! :)

Vi är hemma från BB sen igår. Läget är bra och vi mår bra. Lite sömnbrist men vad är det i relation till att vi har fått världens finaste son? Ingenting.

Bloggen går på sparlåga. Jag har försökt pilla med en ny blogg på wordpress, men får inte riktigt till det hela. Hur man lösenskyddar vissa inlägg. Om någon vet, så skrik till, så kommer snart en ny blogg med inlogg på vissa inlägg och på andra inte. Lägga ut bilder på vårt hjärta vill jag inte göra.

Tillbaka hemma igen. Vi har varit på förlossningen i två timmar. Allt såg bra ut och mina värkar kommer som de ska. Jag får troligtvis extra ont i mitt bäcken då det trycker på, eftersom att det är helt jävla uppluckrat. Fick knark, en ganska hög dos. Eftersom att jag endast hade öppnat mig 2 cm och lite av livmodertappen fanns kvar tog vi ett beslut gemensamt med barnmorskan. Vi bestämde att vi åker hem, med ännu mer knark och en sovdos samt att höra av oss så fort något känns annorlunda. Eftersom att vi bor så nära sjukhuset, så känns det bättre att vara hemma.

De trodde att jag var vidöppen och att det var dags med tanke på CTG:n och magen. De blev lite besvikna. Vi blev också besvikna. Men de trodde att vi skulle komma tillbaka i natt eller senast imorgon bitti.
 
Nu ska det vilas och äta godis, som vi köpte på hemväg. Tur att det var lite folk på ICA, stod och flåsade mig igenom värkar ett antal gånger.

De kommer tätare och blir mer tilltagna. Är nere på tre värkar på utsatt tid. Men eftersom att jag är så jävla hungrig, så tänker jag inte åka in förrän jag har ätit.  Pasta och korvstroganoff ska i gapet först. Jag vet hur jag inte funkar utan mat, så tänker inte pröva det nu. Soppor känns sådär lockande i nuläget, vill ha något att tugga på. Skönt att det enda jag tänker på är mat när jag är värkfri. Badet är avklarat.

Så efter maten har åkt in, så ringer jag förlossningen igen och kollar läget med dem. Fy faaaaan, vad ont det gjorde nyss. Sambon tycker att jag är sanslös, att jag måste ha mat, men vi bor ju max 3 min bilväg från Vrinnevi så..

Mer slem gick förut. Värkarna är igång. Ringt förlossningen - plats finns. Äta, vila och andas. 3 värkar på 10 minuter - då är vi välkomna in. Duscha och bada ska jag försöka göra. Det trycker på nedåt, ont i rygg och ben, och magen är stenhård.

Mannen är hemringd, jag äter smoothie med sked och andas och andas. Ska duscha när han kommer. AJ, fan.. Värkar.

Näe, det är bara förvärkar som kommer oregelbundet. Förvärkar som gör ont men som tydligen inte blir något mer. Jag ger upp nu. Det börjar bli segt att vänta nu. Så nu kr jag på omvänd psykologi. Var kvar där inne och kom ut i mars vet ja. Så.  Imorgon går jag in i vecka 42 i denna graviditet. Känns dock som v. 44 eftersom att vi blev flyttade två veckor bakåt vid ultraljudet. Fick veta att jag var gravid väldigt tidigt.

Molvärken är kvar och sammandragningar som kommer då och då. Inget regelbundet och inget tilltaget. Bebis var lite lätt vild förut i magen. Trycket nedåt är konstant till och från. Nu är det dags att sova här och det ska bli spännande om det går. Är riktigt trött och hoppas på lite sömn. Trött även om jag har sovit massor idag, mer än på riktigt länge. Idag har jag varit oerhört tröstig och tycker att jag har fått behålla mer vätska än vanligt.

Vi får se vad detta leder. Imorgon är det en vecka efter det beräknade födelsedatumet. Vi vill träffa dig nu vårt lillhjärta! Sluta busa med förvärkar och sätta igång det hela ordentligt nu!

Lite mer sömn har jag fått åt mig. Två timmar till. Gött. Molvärken finns kvar och kunde somna på två panodil. Nu ska det snart ätas lite. Är sugen på pasta eller något extremt flottigt. Ni vet det onyttigaste helvete som finns. Hade lite värkar innan jag somnade men oregelbudna. Hoppas att det smäller till snart. Jag vill ha värkar, jag vill ha riktigt jävla ont, jag vill ha vår bebis nu!

Jo, nu tror jag att den beryktade slemproppen har gått. Så nu börjar det bli lite mer spännande här hemma.

Kanske ska ta och tvätta lite, dammsuga kanske? Ja, sätta igång det hela. Visst kan slemproppen gå 2 veckor i förväg men helvete om det är så i nuläget.

Sambon är informerad och han jobbar på som attans för att få maskin 2 färdig. De har fått en beställning på en till. En maskin som de har utvecklat från scratch - den första i företagets historia! Det är riktigt kul!

Oregelbudna värkar som gav upp efter 3 timmar. Så har det varit två nätter i rad nu. Det börjar bli lite frusterande nu. Har fått sova från 03-10 så är pigg nu, så mkt sömn har jag inte fått på länge. Var uppe på toa en gång under de timmarna, EN gång, det är den bästa sömnen jag har haft på över 4 månader.

Så var det bf + 6 idag och så går vi in på semesterdag 4. Snälla kom igen nu bebis!

Jag har en molande känsla, ont långt ner, likt mensvärk. Har lagt en hannduk under mig i sängen och ska försöka sova. Vi får se om det är på gång nu.. Att bebisen inte luras denna gång. Vi får se.

Om det inte blir en uppdatering här på ett tag så vet ni varför.

Kom precis hem från syster D där jag var på middag tillsammans med yster C och syter N. Bara bror som saknades. Har ätit så mycket så att jag mår illa. Skyller allt på chokladkakan. Jag blev ju verkligen tvingad att ta två stora bitar. Verkligen. Halsbränna till tusen.

Det var ett konstant tryck nedåt i 2 timmar i eftermiddags. Jag ringde och varnade sambon att han bör få klart det viktigaste idag på jobbet. Så tog det 30 minuter och trycket försvann. Jaha, bebis lurades IGEN. Känns som att det är en lurig filur som bor i min mage.